april 16, 2025
Europa befinner sig just nu i ett exceptionellt läge. Med en värld där geopolitiska stormakter som Kina, Ryssland och USA dras med interna ekonomiska kriser finns det ett utrymme att kliva fram. I vår podd Tillväxt utan utsläpp – Vägen till 1000 miljarder diskuterar vi hur denna möjlighet kan användas för att samtidigt driva på innovation och tillväxt – utan att öka utsläppen.
I ett färskt avsnitt gästas vi av nationalekonomen Stefan Fölster, som ger en tydlig analys: Europas styrka ligger inte i att konkurrera med låga kostnader eller massproduktion – utan i vår förmåga att skapa tekniksprång.
En av de största utmaningarna i dagens klimatpolitik är att vi ofta fokuserar på att skala upp teknologier som redan finns – som batterier eller solceller – snarare än att satsa på helt nya lösningar. Stefan Fölster menar att Sverige och EU här har ett gyllene tillfälle: vi kan bli bäst på det som ännu inte är standardiserat.
Exempel på sådana tekniksprång finns redan i Sverige. Det handlar om återvunnen cement och betong, biogena CCS-lösningar där koldioxid avskiljs från sopförbränning, eller innovativa gödseltekniker som gör oss mindre beroende av importerad naturgas. Vi har också starka startups inom nästa generations kärnkraft. Problemet är inte tekniken – utan spelreglerna för innovation.
Fölster lyfter ett återkommande tema: det är inte mängden pengar som saknas, utan hur vi styr dem. I EU är det vanligt att man svarar på utmaningar med nya fonder, subventioner eller projektmedel. Men ofta är det just detta som gör att vi missar de verkliga genombrotten. Det krävs istället stabila, tydliga och teknikneutrala regler som belönar resultat – inte processen.
Utsläppshandelssystemet (EU ETS) lyfts fram som ett positivt exempel. Det sätter ett pris på koldioxid – och låter marknaden avgöra vem som bäst minskar utsläppen. Det är sådana system som möjliggör tekniksprång. På samma sätt kan elmarknaden öppnas för innovation, om garantisystemen för planerbar el inte låser sig vid en viss teknologi, utan även belönar lösningar som kombinerar till exempel vindkraft och lagring.
Vad kan företag göra mitt i all denna osäkerhet? Stefan Fölster betonar vikten av flexibilitet. Det gäller att ha marginaler – men också att inte underskatta uppsidan när ett fönster öppnar sig. Möjligheter kan komma snabbt, till exempel om det skulle bli fred i Ukraina. Då öppnas nya marknader för återuppbyggnad, livsmedel, infrastruktur och klimatsmart teknik.
Här blir företag som har scenarioplanering, omvärldsbevakning och innovationskapacitet vinnare. Det handlar om att se helheten, men också att agera snabbt när ”grisen springer över bordet”, som Fölster uttrycker det.
Sverige har i decennier investerat tungt i forskning och utveckling, men ändå har få företag lyckats skala globalt på riktigt. Detta kallas ibland för den svenska paradoxen. Fölster förklarar att det handlar om att mycket av forskningsstödet går via universitet, där byråkrati och avstånd till marknaden ofta bromsar tillämpningen.
Samtidigt har Sverige inte anammat de innovationsmodeller som visat sig fungera i andra länder, exempelvis i USA där myndigheter arbetar med så kallade “grand challenges” – konkreta problem som belönas om man lyckas lösa dem, oavsett vilken teknik som används. Det här är ett sätt att attrahera uppfinnare, entreprenörer och småföretagare som annars inte får tillgång till stora forskningsmedel.
Genom hela samtalet i podden återkommer idén om att sätta fokus på det vi vill uppnå – inte vägen dit. Det kan låta självklart, men alltför ofta fastnar vi i teknikval som bestäms av politiker eller lobbygrupper. Om vi istället styr på effekt – t.ex. reducerade utsläpp, cirkularitet eller resurseffektivitet – så blir det upp till företagen att hitta de mest effektiva vägarna.
Samma princip gäller inom sjukvård, utbildning och energi. Länder som Schweiz, Japan och Nederländerna visar att det går att kombinera hög kvalitet med innovation – genom att släppa in konkurrenskraft och valmöjligheter.
I Tillväxt utan utsläpp – Vägen till 1000 miljarder är vår vision att Sverige ska bli världsledande på att exportera hållbara lösningar. Men för att nå dit måste vi också acceptera att vi inte kan bli bäst på allt. Det handlar om att identifiera rätt nischer där vi kan konkurrera globalt – inte genom att kopiera, utan genom att leda.
Fölster lyfter läkemedel, sjukvård, smarta energisystem och klimatteknik som områden där vi redan har ett försprång – men där vi kan bli ännu starkare om vi bygger bättre system runt dem. Det kräver också att vi vågar tänka nytt kring välfärdsmodeller, offentlig upphandling och statliga incitament.
Det mest hoppfulla med samtalet är just det: vi har verktygen. Men vi måste våga förändra hur vi tänker kring innovation. Vi behöver skapa system där de bästa lösningarna får utrymme att växa. Inte genom central planering – utan genom att sätta mål och sedan låta innovationen flöda.
Lyssna på hela samtalet med Stefan Fölster i vår podd Tillväxt utan utsläpp – Vägen till 1000 miljarder.
Finns där poddar finns – t.ex. Spotify, Apple Podcasts eller via vår hemsida.
