Vilka sociala trender formar affärslandskapet de närmaste åren – och vad betyder det för er strategi?

Den här veckan ser vi flera signaler som pekar åt samma håll: värderingar, politik och ekonomi drar åt olika håll. Vad betyder det när DEI blir geopolitik, konsumenterna blir mer priskänsliga – och unga sätter ekonomi före idealism?

1. Hur navigerar ni värderingskonflikter kring DEI?

Stockholm avvisade i våras krav från den amerikanska ambassaden om att avskaffa DEI-program i offentliga upphandlingar. Samtidigt ökar pressen globalt, både från politiker och investerare.
→ Affärssignal: Se över hur ni kan hantera motstridiga krav i olika marknader. Utan tydliga scenarier för värdegrundsfrågor riskerar ni att hamna i kläm mellan lagar, kunder och investerare.

Sammanfattning:
Staden Stockholm vägrade nyligen uppfylla ett krav från den amerikanska ambassaden om att avskaffa sina DEI-program (diversity, equity, inclusion) hos leverantörer som gör affärer med staden, med hänvisning till att sådana krav bryter mot svensk lag och lokala värderingar kring inkludering. Samtidigt som europeiska kapitalförvaltare som Schroders, RLAM, CCLA med flera planerar att utöka sitt engagemang och använda rösträtt mot företag som sänker sina DEI-mål. fnlondon.com

Affärskoppling:
Företag som har internationell verksamhet eller samarbetar med offentliga kontrakt måste navigera ökande konflikt mellan politiska krav och värdegrundsfrågor – risken för dubbelspel och repressalier från olika jurisdiktioner ökar.

Längre sikt (1–5 år):
Vi kan förvänta oss att DEI blir en ännu tydligare del av företagsidentitet och varumärke – eller en differentieringspunkt; samt att regler och krav kring inkludering kommer att vara mer komplexa för företag som verkar över gränser, med press från både klienter, governement agencies och investerare.

Prioritering:
Denna signal klargör hur sociala värderingar och värdegrundsfrågor nu är direkt kopplade till styrning, compliance och riskhantering – inte bara HR/frågor “på sidan om”.

Future Focus-motivering:
Detta är en signal svenska ledningar måste navigera efter eftersom värderingskonflikter globalt påverkar förtroende, varumärkeslojalitet och investerarrelations – och kan bli affärskritiska.

2. Hur påverkar “greenlash” era klimatmål?

I år har hände något som många inte trodde var möjligt för bara några år sedan: EU började backa på sina egna klimatkrav. Inte för att forskningen blivit svagare eller för att målen tappat relevans – utan för att väljare och industrier protesterade högt nog. Carnegie har redan satt ord på det: “greenlash” – en backlash mot klimatpolitiken. Carnegie Fredsfond

Vad betyder det? Kort sagt: att klimatregleringen i Europa inte är en rak väg framåt. Ena året skruvar politiker åt kraven, nästa år lättar de på dem. Det gör att företag som planerar linjärt – “allt kommer bara bli strängare” – riskerar att stå still när pendeln svänger tillbaka.

Det är lätt att tolka detta som att omställningen bromsar. Men här kommer twisten: medan politikerna backar, pressar kapitalet ännu hårdare. Europeiska fonder som Schroders, RLAM och CCLA aviserade nyligen att de skärper sina krav på företag som drar ner på mångfalds- eller klimatmål. Samtidigt skriver Norges Pensionsfond – världens största statliga fond – i sin årsredovisning att de omallokerar miljarder för att bättre möta klimatrisker. Inte av idealism, utan för att säkra avkastning.

Så på ena sidan: väljare som inte vill bära kostnaderna. På andra sidan: investerare som inte vill bära riskerna. Företag hamnar mitt i kläm.

Och det är här den verkliga lärdomen finns. de är politiskt känsliga, och att framtiden inte avgörs av teknologi ensam utan av människor som röstar, protesterar och förhandlar.

Och här finns en paradox: Medan Kina snabbt bygger vad Bill McKibben kallar världens första “electro-state” – där sol och vind driver allt från bilar till industriproduktion – sitter många europeiska bolag fast i osäkerhet om elpriser och reglering.

Samtidigt som Norden lockar med billiga PPA-avtal på förnybar el, pressar politisk backlash (“greenlash”) EU att bromsa vissa klimatmål. Företag vet alltså inte om de ska investera hårdare nu – eller vänta och riskera att hamna efter.

Det är precis i den här osäkerheten som framtidens konkurrens avgörs. Vem blir Europas motsvarighet till Kinas electro-state – och vem står kvar med en affärsmodell byggd på för dyr energi?

Affärer som förlitar sig på stabil reglering riskerar bakslag. Men affärer som bygger strategier som tål både framåt- och bakåtsvängar – och som kan visa kapitalmarknaden att de tar klimatrisker på allvar – står starkare.

Så nästa gång någon säger “det blåser över” när EU backar på ett krav – påminn er om att kapitalet redan ritar om spelplanen. För företag betyder det att ni måste bygga strategier som klarar både framåt- och bakåtsvängar. Det är den verkliga konkurrensfördelen.

Och det är precis här vi placerar Agon Impact Cycle: i skärningspunkten mellan politikens ryckighet och affärens behov av förutsägbarhet. När regler svajar ska ni ändå veta vilka beslut som håller – i kronor och ören, men också i förtroende och legitimitet.

3. Är ni redo för förändrade prioriteringar hos kunder och talanger?

Sammanfattning:
Svenska konsumenter upplever ökande pessimism kring politik, ekonomi och personliga finanser. Andel som anser att den lokala ekonomin är dålig har stigit till ~54 %. Inflation och prispress gör att många endast köper basvaror, minskar volym och letar efter kampanjer eller byter varumärke för att få bättre pris. web-assets.bcg.com. Samtidigt som Ungdomsbarometern tidigare i år visar att Ungdomar (15–24 år) i Sverige rankar personlig ekonomi och framtida jobbmöjligheter högre än bredare sociala frågor. Ökande stress kring ekonomi och osäkerhet, större önskan att lyckas ekonomiskt, entreprenörskap och att nå positioner som chef/topptjänst är mer attraktiva.

Affärskoppling:
Företag måste förhålla sig till väldigt hög pris‐ och deal‐känslighet hos kunder, och risken för att marginaler pressas om man inte kan erbjuda konkurrenskraftiga priser men ändå upprätthålla kvalitet och varumärkesvärden.

Längre sikt (1–5 år):
Prispress och värde‐orientering blir en permanent konkurrensfaktor, inte bara vid lågkonjunktur. Varumärken kommer att behöva tänka mer i premium/ställning men också i segment för “prispressad kvalitet”. Differentiering och kostnadseffektivitet blir avgörande. Kunderna blir mer lojala mot varumärken som kombinerar värde, transparens och hållbarhet.

Prioritering:
Denna trend är viktigare än många andra just nu för att den påverkar kassaflöden direkt och breda kundsegment – om man missar hur priskänslighet slagit rot kan man förlora marknadsandelar snabbt.

Future Focus-motivering:
Det är en signal att företagsstrategier måste skifta från “hur maximerar vi intäkter i goda tider” till “hur överlever vi och växer när kunder kräver både kvalitet och lågt pris”. Det handlar om att vara resilient, kostnadsmedveten och kundcentrerad.

Varför Agon Impact Cycle behövs
När sociala trender skiftar snabbt blir det svårt att prioritera rätt. Agon Impact Cycle gör sambandet mellan omvärldssignaler, risker och lönsamhet konkret – så att ni kan agera i tid, med rätt fokus.

CTA:
Vi skär igenom bruset åt er. Vill du se hur sociala trender påverkar just er bransch? AIC är ert Future Focus Finder – boka en demo här: [länk]